(What´s the story) Morning Glory
Nr 5 på listan
Oasis- (What´s the story) Morning Glory
Vi satt och slökollade på Brit awards, som firade 30årsjubileum, i veckan. Ett av priserna som delades ut var de senaste 30årens bästa brittiska album. Vann gjorde Oasis. Ut på scen kom Liam Gallagher och försökte se så hård ut han bara kunde, tackade alla i bandet som var med på plattan minus brorsan Noel, kastade mick och pris ut i publiken och gick ut igen.
Det här hade varit tufft för kanske 15år sedan, nu var det bara ganska pinsamt och ledsamt att se. Liam hade verkligen allt en gång i tiden, men nu är han bara (som Jarvis Cocker säger) en Bad cover version av sig själv.
Det går hur som helst inte att komma runt det faktum att Morning Glory är en monumental platta. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så vann Blur det där slaget om vilken singel som sålde bäst. När Oasis släppte Wonderwall var det dock inget snack om vilket band som var störst.
De flesta låtar på albumet håller mycket hög klass. Det var på den här tiden lika roligt att köpa deras singlar för extraspåren var minst lika bra, om inte bättre, som spåren på plattan.
Det är inte ofta jag tar fram och spelar Morning Glory, men varje gång jag gör det minns jag vilket lysande band Oasis var på 90talet.
Bästa spår är: Some might say, Champagne supernova, Don´t look back in anger
Lyssna på (What´s the story) Morning Glory här
Ha, ja Liam borde växa upp. Och borde det inte vara Noel som tar emot det där priset? Fast en bra platta helt klart.
Du lade ner verksamheten!?
Jag fick barn igen strax efter det här inlägget. Det var ganska körigt ett tag och när det lugnade ned sig igen hade jag kommit ur fas...Jag kanske återuppstår till hösten om andan faller på. Vad hände med din blogg då? Saknar den...
