light years

Om jag såhär en månad in på 2010 har fått lite distans till förra årets skivskörd så är det ett album som sticker ut lite extra. Lite oväntat är det Manic Street Preachers Journal for plague lovers eller The Holy Bible pt.2 som många kallar den.

I februari 1995 försvann bandets gitarrist och textförfattare Richey James Edwards. Man hittade hans bil vid Severn Bridge, en bro som var ökänd för flera självmord. Man hittade aldrig några kvarlevor från Edwards men han dödförklarades till slut 2008. The Holy Bible blev hans sista platta.

Holy Bible kom ut i augusti 1994 och var bandets tredje album. Ett riktigt mästerverk om ni frågar mig. Låtar som She is suffering, Die in the summertime och Yes har etsat sig fast i mitt musiklyssnande för alltid. Albumet har även en låt som heter Ifwhiteamericatoldthetruthforoneit´sworldwouldfallapart.
Lyssna även på 4st 7lb som är ett läskigt porträtt av en anorektikers dagbok, mest troligt handlar den om Edwards själv.

Journal for plague lovers kom ut i maj 2009 och bygger på texter skrivna av Edwards. Musiken liknar Holy Bibles, man har fått tillbaka intensiteten som fanns 1994. Manics tog även in Steve Albini som producent, en av Edwards favoriter.

Då i maj blev jag väl inte direkt golvad av musiken, men den har arbetat sig in i hjärtat hos mig och nu utnämner jag den faktiskt till förra årets bästa platta. Låten Virginia state epileptic colony är dessutom en av förra årets bästa låtar. Punkiga Me and Stewen Hawkings och Peeled apples är andra höjdpunkter. Man ska dock se albumet som en enhet, just därför släpptes inga singlar från det.  4 REAL!